Det är mer än ett år sen jag skrev här sist. Det hänger ihop med det jag vill skriva om, nämligen TID. Jag har haft otroligt mycket på gång och har därför inte hunnit tänka på bloggen. Eller: jag har valt att tänka på annat istället. Jag haft andra sätt att gröngödsla. (Gröngödsla? – Jag återkommer till det!)
Alla som nån gång haft ångest vet att aldrig blir man så brutalt påmind om sambandet mellan kropp och själ som när tankarna snurrar runt, runt utan kontroll. När hjärtat bankar och luften känns för tunn att andas. Är det tankarna som ger hjärtklappningar? Eller är det kroppens alarmtillstånd som får tankarna att snurra? Svårt att säga.
Ångestens goda tvilling skaparkraften ger mig en liknande känsla av att kropp och tankar smälter ihop. När jag skapar något nytt, hittar på något eller arbetar med något jag vill förbättra, förändra, ge lyster: också då blir kropp och själ svåra att skilja på. När jag skriver är jag oerhört törstig. Ansiktet glöder och tinningarna bränner. Käkarna spänner länge efteråt. Skriver jag efter klockan sex på kvällen blir det omöjligt att somna.
Precis som i min lilla trädgård på landet, där olika växter har olika näringsbehov, har olika jobb helt olika intensitet och därmed olika behov av återhämtning. Jag får ibland kommentarer om hur härligt mycket tid jag verkar ha när jag hinner spela banjo, hålla långa sommarlov, resa runt med mitt teatersällskap och göra kul grejer.
Visst, så ser det säkert ut ibland.
Men varför är jag då så otroligt trött?
I terapeutiskt syfte försökte jag komma ihåg allt jag gjort och varit med och jobbat på mellan skolstarten hösten 2020 och skolavslutningen 2022, dvs under två skolår:
- Slutspurt för bilderboken ”Fidel och jag i storstan” (Förlaget&Teos, 2021), inkl layout sve/fi
- Två gånger 44 s. tidningen MERA, layout & redaktion (med Maija Hurme)
- 12 (!) versioner av det som till sist blev barnpjäsen ”Kalas på riktigt” (varav fyra versioner för en version som kasserades), plus grafiskt material & 50% av scenografin
- Pjäsmanus för Spluttni Tonk i team med Teater Tapir (allra mest Annika S.)
- Rekvisita, repetitioner och premiär för pjäsen Spluttni Tonk tillsammans med tapirerna. En låt till pjäsen. Grafiskt material (inkl ändringar pga Rysslands invasion då vi bytte namn på pjäsen)
- Återupplivning av pjäserna Myrabell och Röjsfasoner (dvs övning och 1–2 uppträdanden)
- Tre utställningar (inkl. planering, bygge & grafiskt material) i Helsingfors centrum
- Äventyrsromanen Rafsa Vildpäls, råmanus och bearbetning, ca 60 manussidor, plus en del skisser och 1/4 av illustrationerna
- Två nyskrivna texter, råversioner, sammanlagt ca 120 manussidor
- Ca 40 s. koncepthandbok för en (än så länge inte officiell produktion), i samarbete med kollega
- Treatment för produktion, 23 s, plus bearbetning med ca 8 sidor till
- Tio texter á ca 9 sidor, i samarbete med kollega, flera bearbetningar
- Tre pärmar för Rafsa-trilogin, layout för första delen
- Ekonomi och webb för Teater Tapir (ganska lite 2020–21 men en del jobb ändå)
- Stipendieansökningar, intervjuer, skolbesök och olika möten och uppträdanden om kvällar och dagar
Härliga jobb allihopa. Samarbetena har också varit ljuvliga, något jag är otroligt tacksam för. Inget sliter så som gnisslande relationer. Jag klagar inte. Det är inte det som är poängen, utan poängen är att FÅ SYN på vad jag gjort.
Listan är inte så värst intressant för nån annan än mig, men jag uppmanar alla mina skapande kolleger att göra en egen. Jag misstänker att de flesta av er får ihop ännu mycket mer. Och du som har ångest, återkommande huvudvärk, bettskena, sömnproblem och ont i axlar och rygg, kanske du blir hjälpt av att verkligen SE allt som blivit gjort. Och kanske hålla det i minnet när nästa uppdrag knackar på? Att det måste finnas rum för gröngödsling!
Gröngödsling är växter jag planterar i mina odlingsbäddar enbart för att de tillför näring istället för att använda den. De flesta gröngödslingsväxter går inte ens att äta, och inte är blommorna så vackra alla gånger heller. Men de får jorden att må bra.
Jag gröngödslar mitt konstnärskap när jag planerar årets odlingar, spelar banjo och syr en blommig kjol till kvällen fest. Jag vill hålla den kreativa lågan brinnande, men utan krav och måsten.
Allt kreativt jag gör som INTE är mitt egentliga arbete är min gröngödsling. Att tillföra ny näring är avgörande för ett hållbart konstnärskap. Dagen då jag slutar lära mig nya saker och skapa bara för lekens skull är dagen då jag börjar stagnera.
Eller har bränt ut mig.
Man kan planera nya projekt i en båt!
