Return to site

Fantasiuppgift:

GÅ PÅ UPPTÄCKSFÄRD

i din egen berättelse

· SKRIV o RITUPPGIFTER,KOMPOST o IDÉFRÖN

Jag har börjat skriva på något nytt! Det är pirrigt, motigt, spännande och tveksamt om vartannat. Huvudpersonen Rafsa (tidigare Rut) har jag burit med mig i flera år, liksom världen hon lever i. Småningom har också berättelsens skurkar och konflikter vuxit fram på idéplanet. Det är spännande och roligt när det händer.

Men: Idén är den lätta delen av arbetet. Det svåra är att skriva sig igenom alltihopa, från inledningsscenen till slutet. Ofta är det ganska jobbigt att komma igång och ibland känns det som om det blir direkt uselt. Men när jag skrivit en stund, händer det att berättelsen lyfter och flyger iväg på egen hand. Det är en fantastisk känsla.

broken image

Rafsa Vildpäls, testskiss i januari 2021.

För några dagar sen började mina huvudpersoner Rafsa och Kotten plötsligt gräla. Utan att jag hade planerat det. De började dessutom gräla om något som fanns inbakat i berättelsen från start. Grälet gav dessutom en orsak för Rafsa att bege sig ut på sin ensamma expedition; något jag behövde för berättelsen. Jag hade bara inte kommit på varför hon skulle iväg. Men mina karaktärer löste det på egen hand! Magiskt.

SKRIVUPPGIFT:

• Hitta på en karaktär (eller använd samma, ifall du gjort den förra fantasiuppgiften).

Planera egenskaper; är hen modig, rädd, blyg, dramatisk, elak, snäll?

• Hitta på en annan figur, och planera nya, helt andra, egenskaper.

• Skicka ut de här två på ett litet äventyr tillsammans. Dyk ner i en mystisk sjö eller klättra upp till en bortglömd vind. Eller kanske något alldeles vanligt som en tur till glasskiosken. Det viktiga är inte vad som händer, utan hur de pratar med varandra.

• Skriv utan att tänka för mycket. Vad säger de? Vad grälar de om? Vad skrattar de åt?

PS. För den som vill skriva en hel bok är det viktigt att bara råskriva sig igenom sin berättelse, trots att det kan kännas uselt på somliga ställen. Under andra, tredje, fjärde genomgången kan det hända underverk! (Särskilt när jag lärt mig förkorta och förenkla rejält.) Mina bilderbokstexter är korta, men jag tror jag skriver om dom närmare tjugo gånger innan jag är nöjd. SÅ: Om du får tag i en av mina halvfärdiga texter efter min död och du väljer att publicera den, kommer jag att spöka för dig på det gruvligaste vis. Bara så du vet.