Return to site

FÅR MAN HÅLLA TRE MÅNADERS SEMESTER?

Rune Mussel reder ut

· KOMPOST o IDÉFRÖN,BOK o BILD

Rune Mussel är fiskedetektiv. I vanliga fall går hans jobb ut på att hålla utkik efter fiskare utan fiskekort och se till att sömniga sommargäster inte låter näten ligga i för länge. Ett enkelt jobb för Rune Mussel, som egentligen helst sitter på verandan och löser korsord i fisketidningar. Eller; det VAR ett enkelt jobb. Ända tills den listige storsmugglaren Gösta Gös dök upp i hamnkvarteren ...

Sånt här kan man komma på medan man rensar nät. Vi har en tydlig arbetsfördelning, Kjell och jag; han tar loss fiskarna och har ihjäl dem medan jag är Överste Snårighetsutredare och står och petar och drar i trasslet. Och medan man gör det, kan det dyka upp ett och annat. Till exempel en fiskedetektiv! Som troligen aldrig blir bok, för han känns kanske inte helt modern. Men Rune Mussel och jag kommer att följas åt. Jag vill ju veta hur det går för honom!

Den mycket produktive författaren Timo Parvela berättade i en intervju i apotekstidningen Terveydeksi (2/2017) om att han varje sommar håller tre månader ledigt och då skriver han inte en rad. Inte ens i gästböcker. Och eftersom han jobbar i ensamhet större delen av året, ser han till att åka till någon bullrig storstad och omge sig med människor, så han slipper hålla till inuti sitt eget huvud. När han sen efter sommarlovet börjar skriva igen, får han lov att sålla bland alla idéer som vill fram.

En bra poäng, det där med bullret. För jag märker ju själv att jag har mycket lätt för att börja idéa så fort det blir ens lite tyst omkring mig. Är det inte fiskedetektiver så är det terasser eller utedass eller simbryggor. Men jag tänker ändå att så länge det är något helt annat än det ”riktiga” jobbet, så är det okej. Framför allt att faktiskt bygga det man planerat. I år blev det ett vedlider med pappa. Plus en murad stenstig kring huset. Och därtill en hel del fiskande, bastubad, ukulele och bokläsning. Inte i tre månader som Timo Parvela, men tillräckligt länge för att vara redo för jobbet igen.

Nu blir det litteraturmagasinet MERA som vi gör för vår förening för barn- och ungdomslitteratur FIBUL r.f., Maija Hurme och jag (med insatser från våra briljanta kolleger), och sen pjäsfinslipning, rekvisita och reklammaterial för Teater Taimine, efter det sista handen vid julboken om de miljövänliga gromtarna och SEN är det dags för skrapkartong igen, när hunden Fidel ska åka på visit till superruskiga storstan.

Här en mycket mycket tidig bild på filosofen som till sist blev min bilderbokskaraktär Murmeln Pierre. Det är i vilket fall som helst någon som bara har tid att STÅ. Med händerna nerkörda i fickorna och fötterna i ett par rejäla stövlar. Den slutliga illustrationen blev något annorlunda:

All Posts
×

Almost done…

We just sent you an email. Please click the link in the email to confirm your subscription!

OKSubscriptions powered by Strikingly