För att gnistor ska antändas behövs syre. För att idéer som uppstår ska bli projekt behövs luft i tidtabellerna. Jag jobbar allra bäst när jag fått en idé och genast kan sätta igång med att förverkliga. Det har hänt att jag åstadkommit saker jag är väldigt stolt över på bara några timmar. Som känts som minuter för att det varit så himla roligt. Att brinna.
Får jag en idé men inte hinner skriva ner den genast, riskerar den att slockna. Eller i värsta fall glömmas bort helt! Det har hänt att jag kommit på något jag tyckt varit så fantastiskt att jag inte förstår hur världen klarat sig utan detta underbara, bara för att följande dag ha glömt det. Jag har lärt mig (den hårda vägen) att alltid skriva upp. Och i mån av möjlighet skriva eller rita åtminstone en början. Med bilderbokstexter har det hänt att jag skrivit en råversion av hela boken på en gång.
Det är viktigt med luft i tidtabellerna för att ha tiden att ägna en eller två arbetsdagar åt nya projekt som dyker upp. Men det är minst lika viktigt att ha tid att lägga undan projekt och plocka upp den senare, för att se dem med nya ögon. Den bilderbokstext jag skriver ner på en dag är långt ifrån färdig. Men råmaterialet finns! Och det är viktigt, inte minst för KÄNSLAN av att ha en bok på gång. Jag arbetar länge med också alldeles korta texter. Filar och förbättrar. Väger varje ord, byter ut och byter tillbaka. Låter vila och återkommer när det bubblat för själv några månader.
Ibland upptäcker jag att det jag gjort inte duger. Då får det vara. Jag tänker att själva förmågan att väcka liv i gnistorna är hela grunden för mitt jobb. En förmåga som måste tränas och hållas levande. Att det blir lite spill i form av idéer som inte håller – det får jag ta.
Walking on the shady side of the street i storstan. Och en halvfärdig pärmbild. Inte helt säker på rubrikfont och färger än. Men det får bli och bubbla tills jag tar fram det igen. Har ju en hel del månader på mig innan det är tryckdags! Typ i februari 2021.
Ett huvudprojekt behöver jag alltid ha, så inte jag tappar fokus helt. Just nu skrapar jag först och främst på illustrationerna till Fidel och jag i storstan (Förlaget, våren 2021). Petade på pärmtexten nästan hela dagen igår. Och en logga för hela trilogin, med en skrämd Fidel och en fladdermus.
De fem första kapitlen av min wildlife-äventyrsbok om Rut på Stenåkern ligger hos mina redaktörer som bäst. Jag har också ett beställningsjobb; en pärmbild att rita och under tankemössan finns (åtminstone) en kommande pjäs för Teater Taimine. Och nu fan har det dykt upp en julkalenderidé också! Jag skrev de tre första luckorna och synopsis för alltihopa häromdan. Om jag hinner skriva och rita den, ska den bli en online kalender nästa jul. OBS: Utifall att jag tycker det jag skrivit håller, när jag tar itu med kalendern nästa gång. Det vet jag ännu inte.
Nu ska jag skrapa.
Eller städa balkongen.
PS.
Dag 20 av corona-livet: Går förunderligt bra, trots att skolorna stängde 11.3 och jag bor med två tonåringar i hemskola. Vi är alla tre ganska bra på att sysselsätta oss själva.
